Det här inlägget är skrivet av Irena Toljan, som bevakar Stockholms offentliga rum i nyhetsbrevet The Third Place, där texten först publicerades på engelska. Hon delar serien även här på Bilfritt Stockholm.

Inledning: en stad som förvandlas

Sommargatusatsningen gör staden grönare och lättare att promenera i, med uteserveringar, växter och en levande atmosfär. Du kan sitta i solen på en färgglad bänk bredvid några udda trafikhinder, och bekymren försvinner. Är det magi? Nej, det är helt enkelt resultatet av god stadsdesign.

Det här blir en serie i nio-tio delar (japp!) där jag förklarar poängen med de här stadsingreppen, vilka de bästa sommargatorna är, och vilka som i min mening fortfarande släpar efter på något sätt.

Vad är sommargator?

På vintern ser de här gatorna ut som vilka som helst, fulla av bilar och med minimal aktivitet. På sommaren minimeras trafiken. Gatorna förvandlas med pop-up-grönska, aktiviteter och lekfulla sittplatser. Men det handlar om mer än estetik.

Stockholm testar, som många andra städer, vilka gator som skulle kunna bli gågator. Varför är det viktigt? Det uppenbara skälet är att göra gatorna mindre till för bilar och mer för människor. Men det finns också ett ekonomiskt motiv: forskning visar att gående och cyklister spenderar lika mycket som, eller mer än, bilister (källa 1).

Rapporten Gatupotential visar att både tillfälliga och permanenta gågator bidrar till ökad försäljning, särskilt för restauranger. Innerstadens försäljning ökade 30 procent på tillfälliga och 40 procent eller mer på permanenta gatuprojekt. Det perfekta exemplet är Skånegatan (källa 2).

Varför testa innan man bestämmer sig

Men varför riskera att göra en gågata om man inte vet om den blir populär? Testa hellre först med stängda söndagar, somrar, jul eller andra evenemang, och se om det finns ett flöde av människor och om de lokala verksamheterna blomstrar.

Lilla Nygatan i Gamla stan: en kullerstensbelagd bilfri gata där människor strosar mellan gamla stans fasader.

Lilla Nygatan i Gamla stan.

Vad gör en plats attraktiv?

Project for Public Spaces (PPS) har publicerat ett diagram över vilka kvaliteter som gör offentliga rum mer attraktiva. Ju fler kvaliteter en plats har, desto bättre fungerar den.

Platsdiagrammet från Project for Public Spaces: ett cirkulärt diagram med rubriken What Makes a Great Place, med kvadranterna sociability, uses and activities, access and linkages samt comfort and image.

En väl utformad plats bör också erbjuda tio eller fler aktiviteter, så att människor stannar längre (källa 3).

Övergripande resultat

Det visar sig att fotgängarvänliga gator inte bara är vackrare, de är också lönsamma. Här är beläggen:

  • 80–90 procent av de boende säger att omvandlade gator känns tryggare och trevligare (och ja, de vill ha fler).
  • 70–80 procent av företagarna medger att deras område blivit bättre efter omvandlingen, även om kedjorna smyger sig in snabbare än de lokala (buu!).
  • Omsättningen lyfter: tillfälliga projekt ger 30 procents ökning över tid, medan permanenta stiger 40 procent eller mer sedan gatorna byggdes om. Citygatorna? 50–100 procent mer försäljning efter tre år.
  • Vad vill folk egentligen ha? Mer grönska, sittplatser och aktiviteter, inte parkering (högst 20 procent efterfrågar plats för bilen) (källa 4).

Sensmoralen? Skippa bilarna, plantera några träd och se pengarna rulla in.

Och som man kan vänta sig är alla sommargator inte skapta lika. Några blomstrar som livliga knutpunkter, medan andra kämpar med att nå sin potential.

Runt om i världen

Design Guide for Fast Streets (2024) ger flera exempel, både nationella och internationella, på trenden att omvandla bilgator till gågator; de internationella exemplen är Times Square i New York, Paris Plages, superkvarteren i Barcelona, Strøget i Köpenhamn och Bilfritt byliv i Oslo.

Collage från Strøget i Köpenhamn: gågator med butiker, ett torg med fontän och människor som går och cyklar mellan gamla byggnader.

Strøget i Köpenhamn.

Paris Plages i skymningen: folksamlingar längs Seines kaj under träd och ljusslingor, med kaféer som lyser i bakgrunden.

Paris Plages.

Zagreb håller också på att rusta sina gågatuzoner; jag har skrivit om en liknande process i ett av mina inlägg om Masarykova-gatan.

Ett gathörn i centrala Zagreb där hela körbanan är täckt av en färgstark muralmålning, med människor som går under paraplyer.

Masarykova-gatan i Zagreb.

Stockholms sommargator erbjuder mer än bilfria ytor. De fungerar som testbädd för stadens framtid. Några av gatorna har blivit livliga mötesplatser, medan andra inte nått hela vägen. I del 2 tittar vi på 2026 års bästa sommargator, de som sticker ut.

Vilka gator sätter standarden, och vilka lärdomar kan vi dra av dem? Någon aning om vilka gator som hamnar i topp 10?

Källor

  1. Admin (2024). Cyclists and Pedestrians Contribute Significantly to City Centre Spending. Dutch Cycling Embassy. Hämtad 27 juli 2026.
  2. Debattredaktionen (2026). Låt fakta och inte magkänsla styra stadsutvecklingen. Dagens industri. Hämtad 27 juli 2026.
  3. The Power of 10+. Project for Public Spaces. Hämtad 27 juli 2026.
  4. Gatupotential (2025–2026). Spacescape. Hämtad 27 juli 2026.
  5. Ny bryggpromenad och upprustad strandpark på Bergsunds strand (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  6. Munkbrohamnen. Visit Stockholm. Hämtad 28 juli 2026.
  7. Miljöpartiet Stockholms stad på Instagram: “Sommargågatan Rörstrandsgatan är ett av Stockholms livligaste stråk som 12 000 personer passerar varje dag.” (2025). Instagram.
  8. Rörstrandsgatan blir gågata året om (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  9. Levande Stockholm 2018: Resultatrapport. Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  10. En del av Hornsgatan blir gågata året om (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  11. Sommargågata (2026). Solna stad. Hämtad 28 juli 2026.
  12. Trots utslaget Sverige: här fortsätter VM-festen (2026). Mitt i. Hämtad 28 juli 2026.