Datans mörka sida och slutsatser

Det här är ett gästinlägg av Irena Toljan. Texten publicerades först på engelska i hennes nyhetsbrev The Third Place den 22 september 2026. Hon finns också på Instagram.

Är du redo för sista inlägget? Det här kommer att låta som att jag hatar sommargågator och vill skjuta mig själv i foten, så kom ihåg: det gör jag inte! Jag är kritisk till uppblåst data med hål i.

Det goda, det giltiga och det tvivelaktiga: en titt på statistiken om Stockholms sommargågator

Stockholms rapport Gatupotential är full av imponerande statistik: 80–90 procent av de boende känner sig tryggare! Restaurangbranschen växte med 36 procent! Om ett gatuprojekt får människor att vilja vara där är det en vinst. Men som någon som gräver i data kan jag inte blunda för varningsflaggorna i hur siffrorna presenteras.

Det vi kan lita på

Om 97 procent av besökarna känner sig trygga på Skånegatan, eller om Rörstrandsgatan drar 12 000 människor om dagen, är det verklig, påtaglig framgång. De måtten visar att gator utformade för människor fungerar.

Synpunkter från de boende: när folk i området säger att de vill ha mer grönska, fler sittplatser och fler aktiviteter är det ett tydligt mandat för hur vi ska förbättra våra gator.

Det vi bör ifrågasätta

Så till de ekonomiska påståendena. Rapporten lyfter fram omsättningsökningar på 30–40 procent för verksamheter på några av gatorna. Den ekonomiska datan för Rörstrandsgatan, Swedenborgsgatan och Skånegatan målar upp en ljus bild: restaurangerna ökar med 60 procent, jobben med 40 procent och gångtrafiken rusar. Men gräver man djupare börjar siffrorna vackla.

Rapporten ger ingen klarhet i hur referensgatorna valdes. Den hävdar att den har undvikit effekterna av de ekonomiska kriser vi nu upplever till följd av covid, krig och inflation genom att utgå från gator i Stockholms innerstad och jämföra hur de har utvecklats i förhållande till sommargågatorna. Men hur valdes referensgatorna? Var referensgatan en gata utan kaféer och med en återvinningsstation? Valdes de medvetet för att få siffrorna att se bättre ut? Glöm inte att Stockholm inte är någon särskilt livlig stad; även i innerstaden är det väldigt lätt att hitta en sådan gata. Rapporten säger också att man jämför med stadens genomsnitt när det saknas en referensgata. Men uteslöt man då extremerna, som den jag nämnde ovan, eller den motsatta extremen Malmskillnadsgatan?

Inlägget om de sämsta sommargatorna

Varför det här spelar roll politiskt

Om vi ska sälja in sommargågator som politik behöver vi ärlig data. Just nu känns det som att vi lyfter fram vinsterna och bortser från de systematiska problemen. Och om vi inte säger ifrån riskerar vi att:

• lova för mycket om ekonomiska vinster som kanske inte gäller överallt
• låta kedjorna ta över, eftersom de är de enda som klarar spelet i ett system som är riggat mot småföretagen.

Udda fågeln Malmskillnadsgatan

Malmskillnadsgatan visar varför vi inte bara ska bedöma en gatas framgång utifrån siffror. Statistiken ser för bra ut för att vara sann: arbetsställena har ökat med 67 procent, jobben med 266 procent, restaurangerna med 50 procent och specialbutikerna med 200 procent sedan 2016 (källa 4)!

År 2024 var samtliga verksamheter längs gatan restauranger. Den anmärkningsvärda omvandlingen drivs av en kombination av ombyggd gata, fastighetsinvesteringar och sociala satsningar. Malmskillnadsgatan har haft en ökning av antalet arbetsställen med 115 procent, och vissa analyser anger en årlig tillväxt på upp till 160 procent (källa 4). Gatan är därmed en av Stockholms mest ekonomiskt uppryckta gator.

Renovering eller revolution

Det finns en viktig invändning, även rent ekonomiskt: gatan genomgick en total renovering innan gatuprojektet startade. Det syns i Street View. Hur mycket av framgången beror då på den nya trottoaren och de renoverade husen, och hur mycket på den fotgängarvänliga politiken? Jag förstår att staden är en komplex organism och att man aldrig får ett perfekt tillfälle att mäta i ett vakuum. Ändå borde det här fallet inte ingå i statistiken. Jag frågade rapportens författare om saken och fick till svar att rapporten är tydlig nog som den är.

Malmskillnadsgatan före och efter

Problemet med siffrorna

Nollmätningen som saknas: utan tydlig data om hur gatan såg ut före renoveringen, hur kan vi veta om det ekonomiska uppsvinget beror på sommargågatan eller helt enkelt på att gatan inte längre är en byggarbetsplats?

Ett annat problem som datan inte analyserade: gatan känns fortfarande som en krigszon för fotgängare. Trafiken dominerar fortfarande. Det fick jag uppleva själv när en aggressiv taxichaufför tutade på mig för att jag vågade ta ett foto mitt på sommargågatan. När jag frågade om de två sekunderna verkligen var värda hans extra två sekunder i bilkön blev han inte road. En klassisk bilhjärna med aggressiva tendenser, redo att köra över någon för att komma igenom kön så fort som möjligt.

Jag mejlade Stockholms stad om händelsen i juli. Inget svar alls.

Om vi ska använda Malmskillnadsgatan som förebild för andra gator måste vi skilja effekterna av renoveringen från effekterna av att gatan blev gågata. Annars riskerar vi att:

• skapa orealistiska förväntningar på andra gator som inte får samma fysiska lyft
• bortse från de verkliga problemen, som att biltrafiken fortfarande dominerar gatan och gör att den känns otrygg för fotgängare trots den imponerande statistiken.

Ett krav på öppenhet

Stockholms sommargågator är ett steg i rätt riktning, men vi behöver bättre data för att förstå vad som faktiskt fungerar. Malmskillnadsgatans framgång kan lika mycket handla om renoveringen som om sommargatans utformning, och det måste vi erkänna om vi vill upprepa den någon annanstans.

Varför vissa gator blomstrar och andra inte

Vad kan man dra för slutsatser efter att ha analyserat ett antal gator? Sommargator behöver uppfylla några av kriterierna nedan, och gör de inte det måste vi fundera på hur vi kommer dit.

• Läge
  • Ju lättare platsen är att nå med olika färdsätt, desto bättre. Man ska kunna ta sig dit med tunnelbana, tåg och cykel.
• Programinnehåll
  • Platsen kan bli bättre genom att olika evenemang arrangeras vid olika tider för olika grupper, särskilt sådana som riktar sig till kvinnor och barn, så att den lämnar ett bestående intryck av att vara en intressant och trygg plats att vara på.

• Trafik
  • Om bilar måste passera ska de inte störa andra.
• Delaktighet
  • De som bor och arbetar i området vet ibland vad som saknas.
• Skönhet
  • En vacker utsikt hjälper, och gatumöblerna kan förstärka den.
• Praktiska funktioner
  • Tänk på naturliga viloplatser där folk kan vilja ta en paus efter att ha varit någonstans en stund. Bänkarna på Jakobsgatan är till exempel perfekta att vila på efter en shoppingrunda i city.
  • Ordna toaletter, dricksfontäner och annat som får folk att stanna längre.
• Berömmelse
  • Om en plats är känd för något, gör det synligt i utomhusmiljön också.

Slutord: en sommar att minnas

Stockholms sommargågator är ett lysande initiativ, men alla är inte skapade lika. Vissa, som Skånegatan och Centralvägen, visar hur gator som sätter fotgängarna först kan förvandla en stad. Andra, som Malmskillnadsgatan och Kista torg, visar att bra siffror inte räcker; stämningen betyder lika mycket.

Sankt Paulsgatan på Södermalm

Rapporten Gatupotential bekräftar att fotgängarvänliga gator lyfter den lokala ekonomin och det sociala livet. Men för vem? De lokala verksamheterna kämpar fortfarande med absurda regler medan kedjorna frodas. Det är dags för Stockholm att stötta de småföretag som gör de här gatorna speciella.

Vilken är din favoritsommargata i Stockholm? Eller finns det en dold pärla som jag har missat? Hör gärna av dig!

Källor

1. Admin (2024). Cyclists and Pedestrians Contribute Significantly to City Centre Spending. Dutch Cycling Embassy. Hämtad 27 juli 2026.
2. Debattredaktionen (2026). Låt fakta och inte magkänsla styra stadsutvecklingen. Dagens industri. Hämtad 27 juli 2026.
3. The Power of 10+. Project for Public Spaces. Hämtad 27 juli 2026.
4. Gatupotential (2025–2026). Spacescape. Hämtad 27 juli 2026.
5. Ny bryggpromenad och upprustad strandpark på Bergsunds strand (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
6. Munkbrohamnen. Visit Stockholm. Hämtad 28 juli 2026.
7. Miljöpartiet Stockholms stad på Instagram: “Sommargågatan Rörstrandsgatan är ett av Stockholms livligaste stråk som 12 000 personer passerar varje dag.” (2025). Instagram.
8. Rörstrandsgatan blir gågata året om (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
9. Levande Stockholm 2018: Resultatrapport. Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
10. En del av Hornsgatan blir gågata året om (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
11. Sommargågata (2026). Solna stad. Hämtad 28 juli 2026.
12. Trots utslaget Sverige: här fortsätter VM-festen (2026). Mitt i. Hämtad 28 juli 2026.
13. Saber, Joanna (2017). En plats att vara på: den tillfälliga gågatans inverkan på Stockholms stads- och näringsliv. Examensarbete, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
14. Stockholms Handelskammare välkomnar stöd för ljudisolering och kulturliv i Stockholm (2026). Stockholms Handelskammare. Hämtad 21 augusti 2026.