Det här är ett gästinlägg av Irena Toljan. Texten publicerades först på engelska i hennes nyhetsbrev The Third Place den 12 september 2026. Hon finns också på Instagram.

Alla Stockholms sommargator är inga dundersuccéer. Efter glittret och glamouren är det dags att analysera några tragedier.

En del har siffrorna som bevisar potentialen men känns ändå som en krigszon för fotgängare. Andra saknar det programinnehåll, den trygghet eller det lokala engagemang som krävs för att verkligen blomstra. Så vilka gator når inte ända fram, och hur kan vi rätta till dem?

Läs om vinnaren här.

5. Nybrogatan: ett slagfält i betong

Nybrogatans sommargågata är en central och välmående gågata på Östermalm, mellan Östermalmstorg och Karlavägen. Den ligger i ett tätt stadsområde med 17 000 boende och 38 000 arbetande inom 500 meters radie, och förvandlades 2018 från en vanlig stadsgata till en levande, bilfri sommaryta. Officiellt har den utökade uteserveringar, grönska och gatumöbler, och staden redovisar imponerande ekonomiska resultat: antalet arbetsställen har ökat med 31 procent, sysselsättningen med 47 procent och antalet restauranger med 33 procent, samtidigt som restaurangernas omsättning har fördubblats och sällanköpshandelns omsättning ökat med 150 procent sedan 2016. Enkäter visar dessutom att 85–90 procent av besökarna tycker att gatan är trygg och trivsam (källa 4).

Linjediagram, indexerat till 100 år 2014, över antalet arbetsställen inom besöksnäringen på nio gatuprojekt jämfört med innerstaden 2014–2024. Nybrogatan stiger från projektstarten 2018 till omkring 130 år 2022 och faller sedan tillbaka till omkring 120 år 2024; innerstaden ligger kvar nära 100.

Förändring av antalet arbetsställen inom besöksnäringen efter gatuprojekten 2014–2024, i relation till innerstaden. Antalet ökade, men minskade sedan efter 2022.

Före och efter på Nybrogatan: Google Street View med bilar parkerade längs båda sidor överst, och nederst sommargatan med planteringar, röda bänkar och en cyklist, men fortfarande en bil som kör mitt i gatan.

Min egen upplevelse gav ändå en annan bild. Medan jag satt på en bänk och analyserade gatan höll en stor SUV på att köra av mig benen när den susade förbi. Jag blev så chockad att jag inte ens hann fotografera föraren. Verkligheten? Gatan är fortfarande full av bilar, parkerade fordon, fortkörare och lastbilar som levererar mitt på dagen. Det är rent kaos. Trots den officiella berättelsen behövs det uppenbarligen fler restriktioner för att verkligen sätta fotgängarna först och göra platsen trygg och trevlig för alla. Framgångshistorierna och de positiva enkäterna ändrar inte det faktum att Nybrogatan på plats ofta känns som ett slagfält mellan bilar och människor. Känslor är svårare att mäta, men de är en viktig del av en lyckad gata.

Nio bilder från Nybrogatan under sommargatusäsongen: parkerade bilar, en SUV som kör förbi de röda bänkarna, lastbilar mitt i gatan, en pickup vid ett övergångsställe och bilar som kör mellan planteringarna.

4. Lilla Nygatan

Handritad skiss av Lilla Nygatan: en smal gata mellan orange hus med kafébord och en plantering, och orden walking, restaurant, access, clean och planters.

Den här fina, smala gatan i Gamla stan byter sin tråkiga vinterparkering längs sidan mot planteringar och restaurangstolar på sommaren. Ganska trevligt, men jag hade väntat mig mer av Gamla stan. De flesta bilar behöver inte vara på den här ön. Nästan alla gator här borde vara helt bilfria, oavsett årstid. Det skulle ge plats för offentliga sittplatser, uteserveringslådor även vintertid, och vi skulle till och med kunna plantera några träd.

Utdrag ur gatuligan: Lilla Nygatan får 65,1 av 100 och rankas 49 av 859, med luftkvalitet 59, trafikvolym 68 (400 fordon per dygn), buller 51, stadsliv 97 och träd 5 (0 procent täckning).

Statistik från gatuligan.

Före och efter på Lilla Nygatan: Google Street View med en röd bil parkerad på kullerstenen överst, och nederst samma sträcka med uteserveringsstolar, bord och planteringar.

Lilla Nygatan före och efter

Fyra bilder från Lilla Nygatan i solsken: fotgängare och uteservering utanför The Hairy Pig, en parkerad bil och en lastbil på kullerstenen, folk vid kafébord nära Postmuseum, och en äldre man med rollator som passerar en uteservering.

3. Verkstadsgatan

Handritad skiss av Verkstadsgatan: en jättelik lila stol med tre personer, planteringar, bänkar och cykelparkering, och orden clean, sun, flower, food, walking, diversity, access och bike parking.

Cyklar man över Västerbron mot Hornstull ser man en stor, iögonfallande stol på långt håll. Den är så stor att tre vuxna kan sitta i den samtidigt, ett roligt sätt att dra uppmärksamhet till sommargatan. Här finns också planteringar, bänkar och uteserveringar. Det finns dock inte mycket skugga, så få stannar här när det är varmt. Restaurangerna öppnar sent, så platsen används inte särskilt mycket under dagen. Sammantaget är gatan trivsam, men den skulle behöva lite mer innehåll och fler öppna platser för besökare dagtid.

Utdrag ur gatuligan: Verkstadsgatan får 65,8 av 100 och rankas 46 av 859, med luftkvalitet 73, trafikvolym 53 (800 fordon per dygn), buller 44, stadsliv 94 och träd 36.

Statistik från gatuligan.

Statistiken är dock riktigt bra.

Före och efter på Verkstadsgatan: Google Street View från augusti 2020 med cykelställ och en parkerad bil på asfalten, och från juni 2024 med blomkrukor, picknickbord och uteservering på ett trädäck.

Verkstadsgatan före och efter

Bildkollage från Verkstadsgatan: en jättelik röd stol i gatan, en förbipasserande cyklist, bänkar, blomtorn, cykelparkering och uteserveringar.

2. Malmskillnadsgatan: gatan som visar att siffror inte är allt

  • Varför den är här: Den ekonomiska statistiken är imponerande (67 procent fler arbetsställen, 266 procent fler jobb, 50 procent fler restauranger), men gatan saknar ett riktigt gågatuliv. Den är en ekonomisk succé men ett socialt misslyckande.
  • Potential: Evenemang, offentlig konst och lokalt engagemang.

Utdrag ur gatuligan: Malmskillnadsgatan får 33,2 av 100 och rankas 645 av 859, med luftkvalitet 6, trafikvolym 16 (omkring 6 200 fordon per dygn), buller 13 (65,9 dBA), stadsliv 80 och träd 25.

Statistik från gatuligan.

Men vi ser att gatan, bortsett från ekonomin, underpresterar på andra områden. Det ska vi gå på djupet med i mitt sista inlägg!

Sju bilder från Malmskillnadsgatan med omgivningar: en färgglad målad skulptur och målade betongblock på en stenlagd gågatusträcka, cykelställ, rader av hyrelsparkcyklar, kontorshus och bilar som kör förbi planteringar och uteserveringar.

Malmskillnadsgatan med omgivningar

1. Kista torg

Handritad skiss av Kista torg: en glasbyggnad vid torget med planteringar, bänkar och träd, och orden planters, sitting, vegetation, walking, clean och toilet.

Och vi har en vinnare! Om du någon gång har undrat hur en spökstad ser ut i norra Stockholm behöver du inte leta längre än till Kista torg.

När jag kom in på torget kände jag direkt att något var fel. Det såg ganska öde ut, trots att det fanns en del folk där. Kiosken mitt på torget var stängd, och utan några aktiviteter var det inte den bästa platsen att koppla av på. Den 7 juli klockan 13.00 satt 13 män och 2 kvinnor på torget, och 0 barn lekte. Det är långt ifrån bra. Andra kvinnor fanns i området, men de passerade bara förbi för att uträtta ärenden. Om könsfördelningen är skev, särskilt till männens fördel, är det något som är fel med det offentliga rummet.

Några planteringar och bänkar har tillkommit, men torget var inte fullt av bilar tidigare, så jag skulle inte kalla det ett sommartorg. Det saknar tydligt aktiviteter som skulle kunna jämna ut könsfördelningen. Men hallå, det finns en toalett!

Fyra bilder från Kista torg under grå himmel: röda bänkar med en ensam man, en stängd shawarmakiosk med nedfällda jalusier, en svart offentlig toalett och det mestadels tomma torget med några bänkar.

Källor

  1. Admin (2024). Cyclists and Pedestrians Contribute Significantly to City Centre Spending. Dutch Cycling Embassy. Hämtad 27 juli 2026.
  2. Debattredaktionen (2026). Låt fakta och inte magkänsla styra stadsutvecklingen. Dagens industri. Hämtad 27 juli 2026.
  3. The Power of 10+. Project for Public Spaces. Hämtad 27 juli 2026.
  4. Gatupotential (2025–2026). Spacescape. Hämtad 27 juli 2026.
  5. Ny bryggpromenad och upprustad strandpark på Bergsunds strand (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  6. Munkbrohamnen. Visit Stockholm. Hämtad 28 juli 2026.
  7. Miljöpartiet Stockholms stad på Instagram: “Sommargågatan Rörstrandsgatan är ett av Stockholms livligaste stråk som 12 000 personer passerar varje dag.” (2025). Instagram.
  8. Rörstrandsgatan blir gågata året om (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  9. Levande Stockholm 2018: Resultatrapport. Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  10. En del av Hornsgatan blir gågata året om (2026). Stockholms stad. Hämtad 28 juli 2026.
  11. Sommargågata (2026). Solna stad. Hämtad 28 juli 2026.
  12. Trots utslaget Sverige: här fortsätter VM-festen (2026). Mitt i. Hämtad 28 juli 2026.
  13. Saber, Joanna (2017). En plats att vara på: den tillfälliga gågatans inverkan på Stockholms stads- och näringsliv. Examensarbete, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.