Illustration av rader med parkeringsrutor och några stiliserade bilar, mot kugghjul i rött och svart.

Det låter som en enkel fråga, men svaret beror på vad man räknar. Samma parkeringsplats kan anges som 12, 15 eller 25 kvadratmeter beroende på hur man mäter. Här är de vanligaste sätten.

Själva rutan

En vanlig bilplats är 2,5 meter bred och 5,0 meter lång, alltså 12,5 kvadratmeter. Måtten är inte fastslagna i nationell lag, utan kommer från praxis och återkommer i kommunernas parkeringsnormer. Strömstads parkeringsnorm skriver till exempel att en plats inte får understiga 2,5 meter i bredd och 5,0 meter i längd. I trängre lägen förekommer smalare rutor, ner mot ungefär 2,3 meter.

Alla platser är inte lika stora. En plats för rörelsehindrade ska enligt Malmö stads riktlinjer vara 5 meter bred, alltså dubbelt så bred som en vanlig plats, för att en rullstol ska få plats vid sidan av bilen. Samma mått, med möjlighet att minska till 3,6 meter om det finns fri yta bredvid, återkommer i flera kommuners tekniska handböcker. Vid ett hus med garage ska ytan framför garaget vara minst 6 meter, så att porten går att öppna.

Rutan plus körytorna

På en parkeringsyta står rutorna sällan ensamma. Varje plats behöver dessutom sin andel av körytorna, alltså utrymmet för att köra fram till och svänga in i rutan. Det gör att en plats på tomtmark i praktiken tar ungefär dubbelt så mycket mark som själva rutan. En vanlig planeringssiffra är runt 25 kvadratmeter per plats. Fyrahundra platser blir då omkring en hektar, alltså 10 000 kvadratmeter.

Vid kantstensparkering på gatan blir siffran lägre. Där används själva gatan som köryta, så man räknar i stort sett bara den markerade remsan, omkring 15 kvadratmeter. En sådan plats är oftast något smalare men längre än en vanlig ruta, eftersom bilen ska kunna backas in. Det är det måttet som gäller när vi visar hur fyra Stockholmsgator skulle kunna se ut utan bilar.

Den juridiska definitionen

I bygglov räknas storleken på ett tredje sätt. Sedan den 1 december 2025 gäller ett nytt bygglovsregelverk, och Boverket har utifrån det slagit fast att bara själva rutorna ska räknas när man beräknar en parkeringsplats storlek. Tillfartsvägar, körbanor mellan platserna och manöverutrymme mellan rutorna ska inte räknas med.

Det får praktisk betydelse. Enligt plan- och bygglagen krävs bygglov när parkeringen på en fastighet upptar mer än 50 kvadratmeter inom detaljplan, eller mer än 100 kvadratmeter utanför. Eftersom bara rutorna räknas kan en parkering med tillfarter och körytor i praktiken ta betydligt mer mark än vad som utlöser bygglovsplikt.

Tre mått, tre svar

De tre måtten svarar på olika frågor. Rutan, 12,5 kvadratmeter, beskriver hur stor själva platsen är. Markanspråket inklusive körytor, runt 25 kvadratmeter på tomtmark och 15 på gatan, beskriver hur mycket mark en parkering faktiskt tar i anspråk. Bygglovsdefinitionen, där bara rutorna räknas, avgör om en parkering kräver lov. Samma plats kan alltså anges som 12,5, 15 eller 25 kvadratmeter, beroende på vilken fråga man ställer.

Och allihop tillsammans?

En plats är svår att få känsla för. Alla platser tillsammans är lättare. Det finns drygt 35 000 parkeringsplatser på gatumark i Stockholms innerstad, och med 15 kvadratmeter per plats blir det 52,5 hektar, en kvadrat med 725 meters sida.

I Parkeringsytan kan du dra den ytan över kartan och lägga den på din egen stadsdel. Där går det också att byta schablon mellan 12, 15 och 18 kvadratmeter och se hur mycket svaret rör sig.

Källor: kommunala parkeringsnormer och tekniska handböcker (bland andra Strömstad, Malmö och Göteborg); Boverket, PBL kunskapsbanken, samt prop. 2024/25:169; plan- och bygglagen 9 kap. 22 §. Siffrorna 15 och 25 kvadratmeter är vedertagna planeringsschabloner för markanspråk, inte fastställda mått i något myndighetsdokument.